1. Rytmisk rörelseträning och reflexer vid ADHD

 

I denna kurs får deltagarna lära sig grunderna för den rytmiska rörelseträningen och hur man kan använda de rytmiska övningarna  för att reglera muskeltonus, stimulera lillhjärnan och hjärnbarken så att uppmärksamhet och impulskontroll förbättras. Kursen går igenom de spädbarnsreflexer som är av betydelse vid ADHD, hur man testar dem och hur man med rörelseövningar kan integrera dem.

 

Vem vänder sig kursen till?
Kursen vänder sig främst till lärare och annan personal i skolan men lämpar sig även för föräldrar till barn med problem samt alla som är intresserade av barns motoriska utveckling.

 

Har småbarn ADHD?
Alltfler barn som börjar skolan har stora problem med motorik, inlärning, koncentration och uppmärksamhet. Är problemen stora blir de föremål för utredning, stämplas med diagnoser som ADHD eller ADD och behandlas med beroendeframkallande narkotiska medel som Ritalin eller Concerta,

Normala småbarn, som får röra sig fritt och inte tvingas sitta i babysitters eller bilstolar har likartat beteende som barn med ADHD. De förflyttar sig runt, klänger och klättrar och har svårt att sitta stilla. De är lättdistraherade och tröttnar fort på vad de gör. De har svårt att lyssna på direkt tilltal och att följa givna instruktioner och har svårt att organisera sina aktiviteter.

Normala spädbarn lyckas dessutom alldeles på egen hand övervinna sin uppmärksamhetsstörning och överaktivitet. Man kan fråga sig: Hur bär de sig åt? Hur skiljer sig normala barn från barn som utvecklar ADHD och vilka hemligheter besitter de som gör det möjligt för dem att övervinna sina uppmärksamhetsproblem.

 

Rörelser är grunden för all utveckling och inlärning
Hos det nyfödda barnet är hjärnan ännu mycket outvecklad. Nervförbindelserna som kopplar samman dess olika delar är ännu ofullständigt bildade. Sinnesintryck från balanssinnet, rörelsesinnet och beröringssinnet är nödvändiga för att utveckla nervförbindelser och för hjärnans utveckling och mognad. Sådan stimulans får spädbarnet genom att bli berört vaggat och buret men främst genom att själv göra spädbarnsrörelser enligt sitt medfödda program. Spädbarnet är under sin vakna tid intensivt sysselsatt med att utforska nya rörelsemönster som det upprepar till det ”sitter” för att sedan gå över till nya rörelser. Allt som försvårar denna tidiga rörelseutveckling lägger grunden inte bara till motoriska problem utan även till beteenderubbningar, känslomässiga och mentala svårigheter under barnets uppväxt.

 

Orsaker till att alltfler barn får motoriska svårigheter och beteendeproblem
Ärftliga faktorer, sjukdomar eller skador under graviditet, förlossning eller spädbarnstid har alltid varit viktiga orsaker till problem med den motoriska utvecklingen. Numera torde miljöfaktorer som elektromagnetiska strålning och miljögifter som kvicksilver eller andra  tungmetaller spela större roll. Kvicksilver ansamlas i och skadar de delar av hjärnan som är centrala för motorik och minne. Enligt en svensk undersökning gjord av läkare i Lund skadas samma områden av mobilstrålning. En dansk studie på 13 159 sjuåringar har visat att de vilkas mammor använde mobiltelefon under graviditeten löpte 54 % högre risk att drabbas av beteendestörningar, 25 % högre risk att få känslomässiga problem och 35 % risk att bli hyperaktiva. Om barnen själva använde mobiltelefon ökad risken för beteendestörningar till 80%. Att spädbarn inte får röra sig fritt på golvet utan istället får sitta i bilstolar, hoppa i hoppgungor eller gå i gåstolar försvårar ytterligare rörelseutvecklingen och hämmar hjärnans mognad.

Om barnet har brister i den tidiga rörelseutveckling och t.ex. inte lärt sig att hålla upp huvudet ordentligt, rulla runt, åla, krypa etc. kan barnet få problem med balans, stabilitet och svårigheter att koordinera rörelser förutom klassiska symptom på ADHD som uppmärksamhetsstörning, dålig impulskontroll, överaktivitet och dålig uthållighet.

 

Rytmisk rörelseträning rättar till problemen på rätt nivå
Rytmisk rörelseträning är en metod som arbetar med rörelseövningar motsvarande spädbarnets nivå. Metoden har utvecklats av Kerstin Linde och bygger på de rörelser som spädbarn spontant gör. Träningen måste utföras i liggande, sittande eller på alla fyra för att ha effekt. De rytmiska rörelserna stimulerar hjärnan så att nervförbindelserna utvecklas och hjärnan mognar. De rytmiska övningarna ökar tonus i de muskler som sträcker på ryggen och håller huvudet uppe. Tack vare dessa övningar lär sig barnet hitta i kroppen och koordinera sina rörelser.  Uppmärksamhet, uthållighet och impulskontroll förbättras. De rytmiska rörelseövningarna hjälper också till att integrera de primitiva reflexerna som normalt inte ska påverka motoriken efter ett års ålder. Aktiva reflexer kan försvåra den motoriska utvecklingen så att barnet får problem med balans och stabilitet när det sitter eller går. Integreringen av de primitiva reflexerna bidrar även till att förbättra symtom som hyperaktivitet och problem med uppmärksamhet och impulskontroll samt till att inlärningsproblem, exempelvis läs- och skrivsvårigheter framgångsrikt kan behandlas.

 

 

2. Rytmisk Rörelseträning i förskolan


Denna kurs lär ut grunderna i den rytmiska rörelseträningen med speciell inriktning på förskolebarn. Deltagarna får lära sig använda de rytmiska övningarna för att utveckla barnets motorik och att känna igen och testa många viktiga spädbarnsreflexer som påverkar barnets motorik samt känslomässiga och mentala utveckling och hur man med rytmiska rörelseövningar och lekar kan integrera dessa reflexer.

 

Rörelser och motorisk förmåga är grunden för all utveckling och inlärning
Alltfler barn som börjar skolan har problem med motorik, inlärning, koncentration och uppmärksamhet. Många av dessa problem orsakas av miljöfaktorer i synnerhet under foster- och spädbarnsperioden som miljögifter, livsmedelstillsatser och framför allt den tilltagande elektromagnetiska strålningen från mobiler, trådlösa nätverk etc.

Hos det nyfödda barnet är hjärnan ännu mycket outvecklad. Nervförbindelserna som kopplar samman dess olika delar är ännu outvecklade.  Sinnesintryck från balanssinnet, rörelsesinnet och beröringssinnet är nödvändiga för att utveckla nervförbindelser och för hjärnans utveckling och mognad. Sådan stimulans får spädbarnet genom att bli berört, buret och vaggat men främst genom att själv göra spädbarnsrörelser enligt sitt medfödda program.  Spädbarnet är under sin vakna tid intensivt sysselsatt med att utforska nya rörelsemönster som det upprepar tills det ”sitter” för att sedan gå över till nya rörelser. Allt som försvårar denna tidiga rörelseutveckling lägger grunden inte bara till motoriska problem utan även beteenderubbningar, känslomässiga och mentala svårigheter under barnets uppväxt.

 

Orsaker till att alltfler barn får motoriska svårigheter och beteendeproblem
Ärftliga faktorer, sjukdomar eller skador under graviditet, förlossning eller spädbarnstid har alltid varit viktiga orsaker till problem med den motoriska utvecklingen. Numera torde miljöfaktorer som elektromagnetisk strålning och miljögifter som kvicksilver eller andra tungmetaller spela en större roll. USAs miljömyndighet beräknar att 15% av alla amerikanska spädbarn varit utsatta för riskabla nivåer av kvicksilver under graviditeten. Kvicksilver ansamlas i och skadar de delar av hjärnan som är centrala för motorik och minne.

Enligt en svensk undersökning gjord av läkare i Lund skadas samma områden av mobilstrålning.  En dansk studie på  13 159 sjuåringar har visat att de som haft mammor som under graviditeten använt mobiltelefon hade 54 procent högre risk att drabbas av beteendestörningar, 25 procent högre risk att få känslomässiga problem och 35 procent högre risk att bli hyperaktiva

Att spädbarn inte får röra sig fritt på golvet utan istället får sitta i babysitters, bilstolar, hoppa i hoppgungor eller gå i gåstolar försvårar ytterligare rörelseutvecklingen och hämmar hjärnans utveckling. Om barnet har brister i den tidiga rörelseutvecklingen och t.ex. inte lärt sig hålla upp huvudet, rulla runt, åla, krypa etc. kan barnet få problem med balans, stabilitet och svårigheter att koordinera sina rörelser.

 

Rytmisk rörelseträning rättar till problemen på rätt nivå
Barn som nu börjar på dagis har ofta stora brister i sin tidiga motoriska utveckling.  Oavsett orsakerna till detta kan rörelseträning på rätt nivå lägga grunden för en fortsatt sund motorisk, känslomässig och mental utveckling. Rätt nivå innebär att barnet får hjälp att reparera brister i den motoriska utvecklingen som uppstått under spädbarnstiden.

 
Rytmisk rörelseträning är en metod som arbetar med rörelseövningar motsvarande spädbarnets nivå. Metoden har utvecklats av Kerstin Linde och bygger på de rörelser som spädbarn spontant gör. Träningen måste utföras i liggande, sittande eller på alla fyra för att ha effekt.  De rytmiska rörelserna stimulerar hjärnan så att nervförbindelserna utvecklas och hjärnan mognar.

De rytmiska rörelseövningarna ökar tonus i de muskler som sträcker på ryggen och håller huvudet uppe. Tack vare dessa övningar lär sig barnet att hitta i kroppen och koordinera sina rörelser. De rytmiska rörelseövningarna hjälper också till att integrera de primitiva reflexer som normalt inte längre ska påverka motoriken efter ett års ålder. Aktiva reflexer kan försvåra utvecklingen av hållningsreflexer så att barnet får problem med balans och stabilitet när det sitter eller går. Kvarstående primitiva reflexer kan även orsaka känslomässiga problem och inlärningsproblem t.ex. läs- och skrivsvårigheter.

 

Vem vänder sig kursen till?
Kursen Rytmisk rörelseträning i förskolan vänder sig främst till personal i förskolan men lämpar sig även för föräldrar till förskolebarn med motoriska och känslomässiga problem och alla som är intresserade av barns motoriska utveckling. I kursen får man lära sig att känna igen brister i den tidiga motoriska utvecklingen och att iaktta och testa många primitiva reflexer.  Man får lära sig att träna bort både grov- och finmotoriska problem med hjälp av rytmiska rörelser, reflexövningar och lekar som kan göras både i grupp och enskilt. 

 

 

3. Rytmisk rörelseträning för massörer och kroppsterapeuter.


Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering
Rytmisk rörelseträning har utvecklats av Kerstin Linde. Hon har hämtat sin viktigaste inspiration till metoden från de rytmiska rörelser som spädbarn instinktivt gör innan de lär sig gå. Om vi inte gjort en riktig grundstämning av musklerna som spädbarn så att vi har kvar aktiva primitiva reflexer eller om vi råkar ut för någon skada som påverkar vår förmåga att hålla oss uppe tvingas vi lägga på oss muskelspänningar som belastar leder och rygg eller försvårar cirkulation och gasutbyte.

Genom att låta barn eller vuxna göra övningar, som imiterar barnets rytmiska rörelser kan de primitiva reflexerna integreras. En och samma övning kan integrera fler olika primitiva reflexer, vilket är mycket praktiskt.

En annan effektiv metod att integrera reflexer har utvecklats av Svetlana Masgutova. Den går ut på att integrera reflexen genom att förstärka reflexmönstret med ett lätt isometriskt tryck.


Kurs i rytmisk rörelseträning och reflexintegrering för massageterapeuter
På grund av det stora intresset  arrangerar Harald Blomberg åter en grundkurs med speciell inriktning på yrkesgrupper som arbetar med muskelspänningar, muskel och ledvärk, rygg och nackproblem mm. I kursen får man lära sig att testa primitiva reflexer som brukar orsaka bl.a. följande tillstånd:

   Muskelspänningar i axlar, rygg, höfter och ben.

   Värk och artrosförändringar i nacke, bröstrygg och ländrygg.

   Värk och artrosförändringar i höfter och knän.

   Stelhet, värk, kramper, överrörlighet i fotleder och fötter.

I kursen får man också lära sig att med enkla rytmiska rörelseövningar och reflexövningar framgångsrikt behandla muskelspänningar och primitiva reflexer som orsakar ovanstående tillstånd så att effekten av behandlingen blir bestående. Dessutom får man lära sig att framgångsrikt behandla olika långa ben p.g.a. roterat bäcken. Låg muskeltonus samt överrörlighet i leder och rygg.

Begynnande artros i höfter och knän. Genom att lederna lär sig arbeta i rätt läge kan operation förebyggas.

Kursen vänder sig till massörer, sjukgymnaster, kraniosakralterapeuter, kiropraktorer, naprapater etc.

Kursen lämpar sig också för dem som lider av ovanstående besvär och vill förstå och lära sig hur de kan bli bättre med enkla motoriska övningar.

Utnyttja detta unika tillfälle att lära dig denna enkla och effektiva metod att hjälpa dina klienter eller dig själv och anmäl dig till kursen i Rytmisk Rörelseträning och Reflexintegrering för massörer och kroppsterapeuter!

 

 

4. Rytmisk rörelseträning, känslor och inre ledarskap

 

Detta är en fortsättningskurs som är ett nödvändigt komplement för var och en som vill arbeta med rytmisk rörelseträning.

I denna kurs  går vi igenom sambandet mellan känslor och motorisk förmåga och vilken betydelse som beröring och rytmisk stimulering har för känslolivets utveckling. Vidare tas upp hur utvecklingen av känslolivet är nödvändig för utveckla våra s.k. exekutiva funktioners: planering och omdöme, tidsuppfattning och impulskontroll.
 

Utvecklingen av motoriken och känslolivet går hand i hand
Det limbiska systemet kallas också däggdjurshjärnan och styr alla beteenden som däggdjuren utvecklade, som att ta hand om och föda upp ungarna, känslor, moderskänslor, tillgivenhet, att lära av erfarenheten och att leka. Liksom motoriken är det limbiska systemet mycket outvecklat hos det nyfödda barnet. Normalt skall förmågan att känna lust och olust var utvecklad vid födelsen men om hjärnstammen av någon anledning inte fungerar som den ska, som hos för tidigt födda barn, påverkas även funktionen av det limbiska systemet.

T.ex. kan barnets förmåga att känna hunger, smärta, lust och olust vara otillräckligt utvecklad. Genom rytmisk stimulering och enkla rytmiska rörelser stimuleras hjärnstammen och förmågan att känna signaler inifrån väcks till liv.

Förmågan att känna lust är också avgörande för den motoriska utvecklingen. Lusten att ta sig fram och gripa tag i saker och att känna, lukta och smaka på dem utvecklar motoriken och är på så sätt nödvändig för att integrera primitiva reflexer. Först när barnet i 2 till 3-årsåldern har utvecklat motoriken tillräckligt kan det börja hävda sig och börja protestera. Barn som inte har lust att röra på sig utvecklar inte sin motorik och integrerar inte sina reflexer och barn som inte kan eller orkar röra på sig, t.ex. gravt cp-skadade barn utvecklar inte sitt känsloliv.

Rytmisk rörelseträning utvecklar därför inte bara motoriken genom att integrera primitiva reflexer och utveckla hållningsreflexerna. De rytmiska rörelserna stimulerar även det limbiska systemet så att känslolivet utvecklas. Barn som fått otillräckligt stimulans av det limbiska systemet, i synnerhet barn som aldrig haft någon trotsålder, får därför känslomässiga reaktioner av den rytmiska rörelseträningen

 

Känslomässiga reaktioner på rytmisk rörelseträning
Barn kan få perioder av regression då de blir barnsligare, gärna vill sitta i föräldrarnas knä o. likn.

Barn kan bli trotsiga och protestera och opponera sig mot allt och vägra göra övningarna
Barn kan få mardrömmar, få svårt att somna. Barn vill gärna sova i föräldrarnas säng.
Tics och tvångssymtom kan förvärras.

Vuxna kan ibland få liknande reaktioner, t.ex. irritation, nedstämdhet, mardrömmar, insomningsproblem, gråtattacker.

 

Känsloreaktioner genom upplösning av muskelspänningar
När vi blir rädda eller arga spänner vi våra muskler i benen, höfterna, ryggen och axlarna, den s.k. flykt och försvarsreflexen. Även diafragma och bröstkorgens andningsmuskulatur spänns. Vid långvarig psykisk stress och när vi försöker förtränga känslor av vrede, sorg eller ångest utvecklar vi kroniska muskelspänningar, ett s.k. muskelpansar.

När den rytmiska rörelseträningen lossar på muskelpansaret aktiveras de undanträngda känslorna och vi kan gå igenom perioder av irritation och/eller nedstämdhet.

 

Den prefrontala barken samordnar tanke och känsla
Den del av pannloben som ligger längst fram i hjärnan, den prefrontala baken fungerar som en samordnare mellan våra inre behov och den yttre miljön och är nära förbundet med limbiska systemet. Prefrontala barken har också kallats hjärnans verkställande direktör eftersom den dirigerar och organiserar många av hjärnans processer. Den är speciellt viktig för planering och omdöme, tidsuppfattning och impulskontroll och en bristfällig utveckling av limbiska systemet leder också till problem med den prefrontala barkens funktioner. T.ex:

   Problem med uppmärksamhet och impulskontroll

   Brist på förutseende och krav på omedelbar behovstillfredställelse

   Problem att förstå social koder

   Problem med empati

En bristfällig utveckling av det limbiska systemet och den prefrontala barken leder till svårigheter med vårt inre ledarskap. Inre ledarskap har definierats som :

”Att kunna vara motiverad för och hålla fast vid ett mål, kontrollera sina impulser, följa regler, sammanbinda nuet med det förflutna och planera för framtiden

 

Rytmisk rörelseträning, känslor och inre ledarskap
I kursen får deltagarna lära sig hur man med rytmisk rörelseträning stimulerar det limbiska systemet och utvecklar känslolivet och hur man kan arbeta med rörelser för att släppa muskelspänningar och komma i kontakt med känslor. Deltagarna får lära sig hur man bör hantera de känsloreaktioner som kan uppkomma vid träningen. Kursen lägger stor vikt hur man med rytmiska rörelser och reflexintegrering utvecklar sitt inre ledarskap, s.k. exekutiva funktioner och behandlar även hur man använder rytmisk rörelseträning vid autistiska och psykotiska störningar.

 

 

5. Rytmisk rörelseträning, drömmar, inre läkning och kreativitet

 

Denna kurs ger en ny dimension till rytmisk rörelseträning och fördjupar förståelsen för dess läkande egenskaper.

Rytmisk rörelseträning medför en utvecklings- eller läkningsprocess, som kan beskrivas med en vetenskaplig terminologi som jag gör i min bok Rörelser som helar. 
Med skolmedicinens vetenskapliga metaforer (anatomi, fysiologi och neurologi)  och vänsterhjärnans inlärda språk kan vi studera läkningsprocessen vid rytmisk rörelsebehandling objektivt. Vi kan se och beskriva hur reflexer integreras, hur nya rörelseförmågor erövras och hur inlärning och fokusering förbättras.  

I kursen Rytmisk rörelseträning, drömmar och inre läkning vänder vi blicken mot den inre subjektiva processen och upplevelsen under rytmisk rörelseträning Med hjälp av högerhjärnans medfödda symboliska språk, som också är mytologins, folksagornas och drömmarnas språk kan vi även förstå den subjektiva process och inre läkning som äger rum.

Våra drömmar under rytmisk rörelseträning speglar processer i vår fysiska kropp, i vårt energiflöde, i vårt känsloliv och i vårt tänkande eller med andra ord i vår fysiska kropp, vår energikropp, vår känslokropp och vår mentalkropp.  Våra chakror fungerar som förbindelselänkar mellan dessa kroppar och har till uppgift att transformera andlig, mental och fysisk energi. Chakrorna kan beskrivas som energicentra efter ryggraden som representerar universums grundläggande struktur och vibrationsfrekvenser alltifrån ett tillstånd av tätaste massa till ett tillstånd av immateriellt övermedvetet.   

Under rytmisk rörelseträning är det inte ovanligt med drömmar som hänför sig till våra olika chakror och energiflödet mellan dessa, t.ex. drömmar om rörelse i vertikalplanet, att åka upp och ner i hissar och rulltrappor, att bestiga berg eller ramla nerför stup. Det är inte ovanligt att man drömmer att man åker hiss i ett sjuvåningshus eller befinner sig på sjunde våningen.

Drömmar som handlar om att lösa upp energiblockeringar i olika chakror är också vanliga under rytmisk rörelseträning. Drömmar om däggdjur, eld eller krig hänför sig ofta till solar plexus medan drömmar om att var instängd i en källare eller bli biten av en orm i benet beskriver processer i rotchakrat. Ibland kan drömmarna vara skrämmande, som när vi löser upp blockeringar i halschakrat och drömmer om att bli halshuggna eller att vi hugger av huvudet på någon.

Blockeringar i våra chakror avspeglar sig därför inte bara i fysiska låsningar på olika nivåer efter ryggraden utan även i specifika känslomässiga och mentala låsningar.
När vi i drömmarna löser upp sådana låsningar kan vi reagera inte bara känslomässigt utan även fysiskt med trötthet, slem, huvudvärk m.m. eftersom slaggprodukter frigörs när andning och cirkulation förbättras. Sådana drömmar kan också göra oss medvetna om ohälsosamma tankemönster och attityder som ligger bakom våra fysiska problem.
Kursen tar upp hur vi kan känna igen och följa vår inre läkningsprocess som den reflekteras i våra drömmar och hur vi kan förstå och hantera känslomässiga och fysiska reaktioner samt skrämmande drömmar under rytmisk rörelseträning.
Vi kommer även att arbeta med olika rörelseövningar för att lösa upp energiblockeringar i våra chakror.

 

 

6. Rytmisk rörelseträning, läs- och skrivsvårigheter och seende.

 

Denna tvådagarskurs behandlar läs och skrivförmågan och hur den påverkas av olika faktorer som seendet, förmågan att känna igen språkljuden och motorisk förmåga. Kursen betonar att det inte finns bara en orsak till läs- och skrivsvårigheter och att orsakerna varierar från barn till barn.

Kursen tar utförligt upp visuella problem som den viktigaste orsaken till att barn inte lär sig läsa.  Den förklarar hur motoriska svårigheter och aktiva primitiva reflexer inverkar på visuella färdigheter som är av grundläggande betydelse för läsförmågan, t.ex.  binokulärt seende (samsyn) och ackommodation.  Deltagarna får lära sig att använda enkla reflexövningar för att förbättra visuella färdigheter och därigenom förbättra läsförmågan.


Kursen diskuterar också fonologiska problem, d.v.s. problem med ljudsidan av språket, som orsak till lässvårigheter och hur de påverkas av motoriken. Den förklarar varför enkla rytmiska rörelser och reflexövningar kan användas för att förbättra fonologiska funktioner.


Kursen betonar vikten av samarbete mellan hjärnhalvorna och varför detta samarbete är väsentligt för vår förmåga att läsa och stava. Genom enkla motoriska övningar kan funktionen och kommunikationen genom hjärnbalken förbättras och sådana aktiva reflexer integreras som annars förhindrar ett fungerande samarbete mellan hjärnhalvorna.


Kursen behandlar även problem med läsförståelse. Barn som aldrig haft problem med avkodningen av språket kan ändå ha svårigheter att förstå vad de läser speciellt när de blir äldre och texterna blir mer komplicerade. Kursen tar upp orsakerna till dålig läsförståelse och hur denna förmåga förbättras med rytmiska rörelseövningar och reflexintegrering.


Slutligen behandlas även skrivsvårigheter och hur dessa förbättras av enkla reflexintegreringsövningar.


Sammanfattningsvis ger kursen deltagarna utmärkta verktyg att hjälpa barn och vuxna med läs och skrivsvårigheter.